Det är inte mitt jobb
Och så var vi portade ifrån Mcdonalds. Igår åkte jag och mina två vänner dit för att äta lite gott, vi beställde mat och hade jättetrevligt. Roligt precis sådär som vi brukar ha när vi umgås alla tre. Sen var vi nöjda och tänkte gå ut till bilen och då vi kommit ut från Mcdonalds blir vi stoppade av en där som inte kan prata rent riktigt, och ingen av oss hörde vad han sa: hulagjoslsunmohlaguccamole!! - huh?! Sen förstod vi att han menade att vi skulle plocka undan våra brickor. Men vänta lite, va? Det är väl inte vi som jobbar där eller? Dom får ju pengar fört så varför kan inte dom plocka undan brickorna isåfall. Ingen diskution. Vi gick till bilen, satte oss och skulle åka iväg. Då kommer det ut en annan som jobbar där, en tjej. Hon ställer sig framför bilen och vädjar att vi inte ska köra iväg. Så Emma stannar och vevar upp rutan: ah? - Ja, jag antar att ni inte tänker gå in nu och plocka undan. - Nej, det hade vi inte tänkt. - Då är det faktiskt så att ni inte är välkomna här längre. Vi log mot henne och sen åkte vi därifrån.
Förlåt, men jag blir sjukt irriterad. Jag har aldrig i hela mitt liv plockat undan brickorna ifrån Mcdonalds. Så varför skulle jag börja nu? Det är som jag sa, inte mitt jobb att göra det och om dom ändå får pengar för det kan väl dom göra det eller? Och som Frida sa, vad skulle hända ifall hon sprang efter golfarna på Bro hof och ba; ursäkta?!!!! ni måste plockan undan!!! Hallå!!! ni blir portade annars!!! Nej, det funkar ju inte riktigt.
Så här med är vi, jag, emma och frida numer inte välkomna på Mcdonalds. Men vi är lika glad ändå :)
puss!
Förlåt, men jag blir sjukt irriterad. Jag har aldrig i hela mitt liv plockat undan brickorna ifrån Mcdonalds. Så varför skulle jag börja nu? Det är som jag sa, inte mitt jobb att göra det och om dom ändå får pengar för det kan väl dom göra det eller? Och som Frida sa, vad skulle hända ifall hon sprang efter golfarna på Bro hof och ba; ursäkta?!!!! ni måste plockan undan!!! Hallå!!! ni blir portade annars!!! Nej, det funkar ju inte riktigt.
Så här med är vi, jag, emma och frida numer inte välkomna på Mcdonalds. Men vi är lika glad ändå :)
puss!
Pastasallad.
Det är som en isande känsla i hela kroppen. Tårarna bränner bakom ögonlocken, och du har ont i magen. Det finns inget du kan göra. Inget du kan säga för att förändra situtationen. Kanske stanna upp, blicka över det hela och försöka tänka framåt och positivt istället för bakåt. Men vi människor är inte byggda på det sättet. Vi blickar bakåt iallafall. Frågar oss själva vad vi gjorde fel och försvinner i ett mörker där ingen annan än du själv vet hur du känner, utåt sett är du glad och trevlig. Men det är insidan som ingen ser. Som ingen vet om. Som du själv gömmer, men som dyker upp igen. Hur fan utplånar vi den mörka insidan när man försöker till 110% att vara den där sprudlande glada människan? Den människan alla blir glada av. Blir alla människor lurade då? Utav den personen som är glad utåt men dyster innåt? Som på ett fejk vis sprider glädje, men inte med meningen? Kanske behövs det bara ett litet tecken, ett litet tecken som visar att det finns hopp. Kanske är det just det som behövs.
Spets
Bild; Sofis Snapshots
Som jag skrev i ett tidigare inlägg idag skulle jag ju iväg till centrum och köpa mig en spetsbody, precis som Sofi har på bilden här ovan. Tyckte att hennes outfit var skitsnygg och blev superinspererad. Just nu sitter jag här hemma med min alldeles egna spetsbody ifrån Lindex för bara 99:- Den är jättefin, men vet inte riktigt vad jag ska ha den till! Jag låter den hänga i garderoben tills vidare.
puss
Getinghelveten.
Every now and then I get a little bit breathless,
and I dream of something wild.
Hejhopp! Nu sitter jag här, färdig klädd och väntar på att min syster ska komma hem. Hon har ju ioförsig precis åkt, men när hon kommer tillbaka ska vi åka och handla mat och jag tänkte springa in på Lindex och ta mig en snabbtitt och se ifall dom har kvar spetsbodyn, förisåfall slår jag till och köper den. Vi får hoppas att den finns kvar. Sitter och lyssnar på Bonnie Tyler - Total eclipse of my heart samtidigt som det surrar minst tre getingar i mitt rum, en av dom råkade jag slå till alldeles nyss när den befann sig föööör nära mitt öra. Uack! Hatar getingar, småkryp och annat såntdär. Jaja, har inget djupt att filosofera om eller skriva om. Så ni för nöja er med detta inlägg.
puss på er.
Höstkollektion
Skor i från H&M
Ja, nu har alltså dessa skor kommit in på H&Ms hemsida igen i storlek 38. Men jag har inga pengar?! What to do? Det känns för jävligt, för jag blev verkligen super-in-love. Ett alternativ är att låna pengar av mamma tills jag har fått min lön. Men hon kommer whina rätt rejält över det skulle jag tro. Hursomhelst har jag fortfarande sidan uppe på H&M med dessa skor i kassan. Mohaha, ingen ska få ta er ifrån mig.
puss!
Update, 12:10: jag beställde dom! såg att leveransen inte kom förräns i mitten av september! Så då äre ju och frid och fröjd. Nanana! jag är superhappy.
No one ever said it would be this hard.
Foto: Jag.
Jag har dock alltid en förmåga att få så jävla ont i mina benhinnor nu när jag är ute och promenerar på morgonen. Kan det bero på att jag har fel skor? Men man tycker ju att skorna ska göra det lättare för mig att vara ute och gå. Har köpt dem på Intersport och hon där sa att dom var bra att gå eller springa i. Så fel skor har jag ju inte, men kanske fel skor för just mina fötter? Hursomhelst vandrar jag mycket mycket bättre i mina vita sneakers från H&M. I dom får jag aldrig ont på benhinnorna. Kanske ska konvertera till de igen då, och låta min syster köpa mina joggingskor. Fast tragiskt nog är ju mina vita sneakers nästan sönder, det var ju därför jag köpte ett par nya vita skor från H&M häromdagen. Menmen, jag får se hur det löser sig. Kanske bara är så att jag måste vänja mig med dom andra skorna ifrån Intersport.
Jaja nog om det. Jag gick förbi min lilla sjukling idag också. Var kul att se henne och småsnacka lite eftersom att vi inte har träffats sen i fredgs, den jäveln. Hon har gått och fått sig ett riktigt rejält virus den där kvinnan. Kan knappt prata för att hon har så stora halsmandlar. Menmen, hon skulle ringa idag efter jobbet iallafall. Så får vi se om hon kanske orkar glo film eller nått. Jag klarar inte av att vara utan min bästa vän flera dagar i streck! :( :(
puss.
It was my drug, my addiction
Bild lånad av Emma
Ja, nu tänkte jag faktiskt erkänna att jag har varit beroende av coca cola. Och inte så lite heller. Utan jag drack cola varje dag, till frukost, lunch, middag, u name it. Hela tiden med andra ord. Men nu, nu har jag faktiskt slutat. Tagit mig i kragen och finally finally slutat. Stolt över mig själv är jag också, yes i am. Och jag saknart inte heller måste jag erkänna! Great, huh? Nu sitter jag här istället och smuttar på mitt varma vaniljte, och ska väl kanske slänga mig i soffan snart eller någonting. Kanske läsa lite ur boken om Nancy spungen.. ja jag får se. Men helst av allt skulle jag vilja krypa ner i sängen och se på en film tills jag somnar. Men det vill jag inte göra själv :( det hade jag helst haft sällskap till.
Har inte mycket att bidra i text&tankar nu ikväll igentligen. Men kan ju vara kul att läsa lite om vad jag pysslar med för ovanlighetens skull ;);) *joke* Nä! Nu ska jag sluta sitta och redigera bilder och gå till soffan istället. Ni som har mitt nummer får gärna smsa, ni andra.. ni får vänta tills jag skriver ett nytt blogginlägg! PUSS!
Vi har ingenting att förlora,
Mange Schmidt - Inget att förlora. Jag tycker att den här är rätt bra för att vara Mange Schmidt, jag brukar inte gilla hans låtar. Men den här och 'Jag talar ut' är faktiskt helt okej.
Inte som andra döttrar
Regn, regn och åter regn. Jag är så fullkomligt less på regn. Visst kan det vara mysigt när det regnar om man ligger inne med en bra bok och en kopp te (vilket jag hade tänkt fixa alldeles strax) men nu är det inte många veckor kvar utav sommaren. Närmare 2-3 veckor innan det blir september. Och jag anser att den 1 september så börjar hösten. Och jag hade mer än gärna spenderat dem sista sommarveckorna på stranden och latat mig. Men så blir inte fallet. Nu blir vi instängda med böcker och te, som vi egentligen kommer ha gott om tid för i höst, när man kan gå på grillfester som aldrig förr eller gå barbent till klänningen eller kjolen i minst två veckor till..
Och by the way, vill ni ha ett bra boktips ska ni läsa boken som ni ser på bilden här ovan. Den handlar om Nancy Spungen som var tillsammans med Sid vicious, föredetta basist i Sex pistols.
pusspusspuss
Outfit a la tjackie.
Såhär ser alltså mina nyinköpta saker ut på. Jag är verkligen helt såld på kjolen, den är så fantastiskt fin. Och skorna.. dom är underbara dom också. Lite hårda dock, måste gå in dom. Men det är lättkirrat! Skärpet jag har i midjan har jag fått av mormor, som var hennes en gång i tiden.
Nu ska jag glo film eller bara titta på tv, men dyka ner under täcket i soffan ska iallafall göras. puss!
U want a piece of me? or this? uh?
Jag har syndat. Jag tog mig en bit morotskaka, som vi fick med hem ifrån mormor igår. Jag var verkligen extremt sötsugen och behövde något snabbt. Därav blev det morotskaka som jag nästan sprang för att hämta i kylen. Och nu blir jag bara sugen på en bit till när jag ser bilden. Måste faktiskt berätta att min mormor gör världens godaste morotskaka. Och andra bakelser med för den delen. Men det kanske inte gör nått att jag tog en bit, kanske två? Jag har ju endå varit ute och gått idag med som alla andra dagar den senaste tiden. Go cäthi, go! Jag tycker faktiskt att jag har blivit rätt duktig när det gäller att vara ute och motionera. Beröm och guldstjärnor till mig!
You're in the city of wonder
Du står på ruta ett igen. Du är besviken och sårad. Du gjorde ett felsteg. Vilket? Vad? Hur? Vad gjorde jag för fel den här gången? Och vad gjorde jag egentligen rätt som tog mig ett steg längre än i vanliga fall? Hur fan ska man egentligen bete sig egentligen? Och ibland är det ju rätt att göra fel, sägs det. Så hur fan ska man bära sig åt för att någon gång lyckas, göra en succé? Och efter alla dem här besvikelserna, hur orkar man ta sig an samma jävla sak igen då? Har vi människor verkligen ett sånt stort hjärta att det räcker till precis allt och alla. Allt och alla som lyckas smajla sig in och sno en bit av våra hjärtan, ta med sig det, och förstöra det. Snart borde vi väl endå inte ha så mycket hjärta kvar? Eller återuppbyggs det på något sätt? Och på vilket sätt då? Inte genom förtroende. Kanske förtroende för någon annan, men är det inte lite svårt? Att börja bygga upp förtroende för någon annan när man har blivit besviken så många gånger innan? DET borde väl ta jättelång tid innan det har reparerat sig. Eller? Någon som förstår vad jag syftar på, och försöker förklara här? Hur fungerar vi människor egentligen? Har vi en on/off knapp som går att trycka på? För ibland kan ju allt stå stilla, man känner inget alls och bryr sig inte alls. Står vi på off då? Och när vi står på on? Är det då vi kan ta emot allt som sägs till oss? Vi tar åt oss och vårdar det ömt.. i hjärtat. Men sen kommer det som en smäll, och den biten är borta.. uppbränd.. förstörd. Och endå så fortsätter vi att hoppas och tror. Hjärtat borde väl isåfall se ut som en ostbit.. ihålig? Och när man väl tagit dem här stegen framåt, man är glad och lycklig, men samtidigt frustrerad och olycklig. Den ständiga väntan på ett livstecken, som sedan ger en världens jävla magvärk när det visar sig positivt. Hur orkar vi människor det det här dagligen? Är det så här livet ska se ut? Och vad livet går ut på? Ska våra hjärtan vara som ostar? Ihåliga och tillslut så mögliga att vi inte ens vill ha kvar den. Kommer det bli så med våra hjärtan också? Eller kommer vi någonsin lyckas ta dem där rätta stegen, göra fel beslut rätt och äntligen, äntligen äntligen lyckas? Det är nog frågan vi alla vill ha svar på.. iallafall jag.
puss!
puss!
Now I got a confession
.. jag har shoppat igen. Men jag säger tack! till min mormor som bara helt sådär gav mig 300 riksdaler igår på förmiddagen. "Här! Köp dig något fint". Och eftersom att jag och Johanna var i Jakobsberg idag kunde jag ju inte motstå dessa skönheter. Skorna ifrån H&M, 98:- och kjolen ifrån Ginatricot, 199:- Det kunde ju inte bli bättre! Fast nu är jag en fattig flicka igen, måste spara mina pengar så jag har något att leva på. Så nu är det slutshoppat!
Tastys
Min kära skruttiga gamla cykel. Puss på att den tar mig överralt och ingenstans.
Hanna och hennes jättesöta babyrosa cykel.
Hanna på tastys
Jag utanför jakobsbergs centrum.
Hola chicas. Här sitter jag framför datorn och nyser utav bara fan. Jag kan inte sluta! Skitjobbigt är det verkligen. Jag höll räkningen och var uppe i tolv, men nu har jag helt ärligt tappat bort mig för så många gånger har jag nyst på raken. Har förmodligen damm i näsan eller någonting, men tycker att jag borde ha nyst ut det nu. Kommer bli snurrig snart om det ska fortsätta på det här viset.
Hursomhelst har jag haft en jättemysig dag. Var tänkt att jag, Frida och Johanna skulle bruncha nere i centrum på cafét, men Frida bangade och när jag och Johanna kom fram till centrum på våra cyklar (efter många om och men. för hur fan pumpar man ett cykeldäck?) så var allting stängt. Vi blev väldigt förvånande då centrumet stänger 2 enligt sommartiderna, så vi trodde att vi skulle hinna käka.. men icke sa nicke. Då kom vi på den briljanta idén att vi skulle lite spontant ta tåget till Jakobsbergs centrum istället. Sagt och gjort, och sen vips satt vi på tåget.
Vi käkade på Tastys och jag tog en jättegod sandwich med philadelphia ost och kalkon. Efter att vi hade mumsat klart på våra mackor gick vi och tittade i lite affärer och jag hittade en supersöt kjol i från Ginatricot och ett par converseliknande skor ifrån H&M. (visar i nästa inlägg). När jag kom hem hämtade min syster mig på stationen och vi åkte upp till mormor där det bjöds på spagetti och köttfärsås och till efterätt en smarrig äppelpaj. Så nu är jag mätt för hela jävla sverige kan jag tala om. Men blir till att powerwalka imorgon, så inga bekymmer här inte;)
puss!
Kom så ska vi leva
Jag fullkomligt älskar att vara ute och gå nu förtiden. Med bra musik i lurarna, och bara gå och gå och gå. Jag blir så rehabiliterad på något sätt och inte bara i kroppen utan sinnet också. Man tänker nämligen extremt mycket när man är ute och går själv, och det är skönt att samla alla tankar på plats. Så ett råd - ut och gå med er! Ännu skönare när det är fint väder, som det har varit dom här två mornarna jag varit ute. Första morgonen var det regnigt, blåsigt och väldigt kvavt i luften, men det gick an det också. När man väl har bestämt sig för att bli duktig och motionera varje dag innan frukost.. då gör man det i alla väder.
nu ska jag duscha, för jag ska snart iväg till centrum och luncha med tjejorna. puss!
Is there anyone out there?
Bajs. och mer har jag inte att säga, tyvärr. Dagen började bra, men blev allt sämre ju mer den gick. Nu har jag inte ens ork till att bry mig överhuvudtaget. Carlzon, du är en riktigt höjdare, du är bra i alla stunder. En sån som dig skulle folk ha. Och nu ska jag inte börja skriva om dittan och dattan. Men tänkte iallafall bara säga att emma, hon äro bra hon! <3
Can you add colour inside these lines?
Blä. jag har feta jävla pmsattacken. vet inte vad jag vill eller någonting. funderar på att sitta hemma och glo på film, men det känns bra jävla tråkigt. gah! please. kan någon hjälpa mig eller? haha. har inget att ta på mig heller. inget som känns fint nog, eller passande nog. BAJS PÅ ALLT!
Oh no you didn't! Oh yes i did.
Denna snygging har jag använt två gånger sedan jag köpte den. Men den har varit felsydd men nu, idag har jag varit duktig och sytt om den vid resårbandet. Så nu kan den minsann inte knöla sig något mer när jag använder den! Blir förmodligen denna kjol ikväll hemma hos Frida. Hennes föräldrar ska ha kräftis.
puss!
Choose it, you don't wanna lose it
jagälskarmakaronerochketchup..
Every little girls dream
.. är ju att ha en alldeles egen walk-in-closet. Dock har jag ingen sådan, men jag är bra nöjd med min garderob ändå. Den kommer ifrån mio. Balklänningen jag hade i nian är den ni ser hängandes.
And when the doors are open..
Har varit bra duktig nu och städat och fått ordning på allt. Så nu är det bara att välja och vraka när man ska klä på sig! Hatar när alla kläder ligger utspridda på golvet, man vet inte vart man har den toppen och man vet inte vart dom byxorna är. Nu hänger allt perfekt, och har lovat mig själv nu att försöka hålla det så här fint. puss!
